Lemierres syndrom
Ja, det är namnet på vad jag har/haft för sjukdom. Jag fick reda på det igår då läkaren kom in till mig med de sista papprena jag behövde för min hemresa.
Ja vad mer kan jag säga... :) Är nu sjukskriven hela december i alla fall men känner att jag kan komma tillbaka till skolan men jag vet inte när än.
Han frågade mig; Ja du har väl fått klarhet i vad detta har handlat om?
Nej, det har jag ju inte, frågar någon vad det är kan jag inte ge ett svar.
Då fick jag ett papper där det ganska okej beskrivet stod vad jag haft för slags bakterie.
Lemierres syndrom:
Alla bär på denna bakterie som jag förstod det, vissa har tur och aldrig drabbas medan vissa har lite otur. Det är en väldigt ovanlig "sjukdom", så därför var det väl inte det första läkarna tänkte på när jag kom in.
Jag hade ju precis kriterier för att passa in för cancersorten Lymfom och skickades därför till Linköping men eftersom det inte visade sig att jag led av en blodsjukdom så fick jag annat antibiotika och slapp operera bort den svullna körteln i halsen.
Vad svårt det är att på ett bra och enkelt sätt förklara...!
Men i alla fall. Jag skrev ju om att jag har/hade en blodpropp i halsen, eller hur? Det är i alla fall den som orsakat hela kalaset. Typiskt för denna sjukdom börjar en blodpropp bildas i halsen och på så sätt (fattar jag det som) så har halsen svullnat och bakterien har spridit sig i blodet vilket medfört att lymfkörtlar i hela kroppen har svullnat.
Den här blodproppen i halsen, har successivt delat på sig och avsöndrat små delar som åkt vidare genom blodet ner till mina lungor. I Västervik berättade de efter att ha sett röntgenbilder på mina lungor att jag hade svullna körtlar mellan lungorna och i lungorna, och att jag även hade mörka områden På lungorna som de inte kunde svara på vad det var (samma dag jag åkte till Linköping berättade de detta), och nu i efterhand har jag fått förklarat för mig att dessa mörka områden, har varit döda områden på mina lungor.
Detta innebär att delarna från blodproppen/arna har åkt ner till mina kärl i lungorna och helt enkelt proppat igen vissa områden i mina lungor som inte fått något syre och som de flesta vet så dör det området då.
Därför hade jag väldigt svårt att andas den natten jag åkte in till akuten i Västervik med pappa, jag kunde helt enkelt inte ta lugna djupa andetag för det fanns ingenstans för syret att tas upp i lungorna.
Syrgas har varit in bästa vän under mina sjukhusdagar kan jag lova ;)
Både i Västervik och i Linköping kollade de många gånger per dag och natt min syresättning i kroppen, och en gång på dagen tänkte jag att, fan, jag borde väl ändå klara mig utan syrgas?! Så jag tog bort den ungefär 5 minuter innan de kom in för att mäta syresättningen, och då låg den på 87... Kände mig som en 85årig kol-patient haha och satte på mig syrgasen igen. Ju mer antibiotikan har bitit och ju mer infektionen har lagt sig så har jag kunnat andas bättre och de 2 sista dagarna på sjukhuset behövde jag ingen syrgas :) Fick även hjälp av sjukgymnasten, och denna lilla undersak jag fick hjälpte mig verkligen. Ett litet plaströr som jag skulle andas ut genom för att träna lungorna och på så sätt fick jag ta i lite när jag blåste ut vilket "blåste" upp mina lungblåsor igen.
Ja vad mer kan jag säga... :) Är nu sjukskriven hela december i alla fall men känner att jag kan komma tillbaka till skolan men jag vet inte när än.
Nu mår jag i alla fall helt okej och är hemma igen, skööööönt!
Kommentarer
Postat av: Sofia
Hej, mitt namn e Sofia och jag hade lemierres för 5 år sen. Det var väldigt allvarligt och jag var nära att dö. Skulle vilja veta mer vad din läkare har sagt så jag har nåt att jämföra med. Med vänlig hälsning, S
Trackback
