Diet!
Vet inte varför jag valde att skriva det här, men kände bara för det, facebook är lite överskattat för sån här information!
I måndags började jag med en diet jag har kommit på själv med grunder från min pojkväns kloka ord och från kosten han äter.
Dieten består av samma maträtt, varje dag! Tröttsamt men jag hoppas det kommer att få mig att nå det målet jag vill till, för nu på senaste tiden har motivationen varit nerpackad i en ihoptejpad kartong! Så få kolhydrater som möjligt. Härdar just nu ut mellan målen då jag är hungrig, men magen måste få ett tag på sig att krympa :)
Year '11 and so on.
Snart är 2011 över, både skönt och tråkigt kanske? Även att det bara är en siffra som ändras så pratar alla om "detta året ska bli det bästa i mitt liv!" och "äntligen får jag börja om på nytt!"... Så jag får väl också följa med strömmen, men mitt år har varit bra överlag, har hunnit med ganska mycket, haft det efterlängtade sommarjobbet med en mycket nära vän, suttit på balkongen med en annan mycket nära vän och firat tillsammans med solen att FAN VAD HÄRLIGT DET ÄR MED SOMMAR. Men det är ju bara en bråkdel av hela året.
Här är en bild på en liten del av den bästa klassen jag fått möjligheten att tillfinnas i, och en av mina favoritlärare Åkemannen ;)
Pappa skaffade sig en ny fin båt den här sommaren, tillsammans med en ny motor och nu blev det ännu roligare att åka ut på sjön! I den båten fick jag också skratta mycket, speciellt de gångerna jag och Jessika var ute med den själva, halvkunniga om det mesta liksom. En av gångerna brände vi näst intill ihjäl oss på grund av solen och jag kunde inte vrida på nacken på flera dygn, vi körde också rätt in i en stor sten mitt ute i vattnet (som faktiskt låg nån halvmeter under vattnet och var platt och stor ;) )när vi skulle in på "osäkert vatten" och blev ståendes där som två fånar ett bra tag innan vi fick loss båten! Tur ingen såg oss när vi stod där i halvpanik och Jessika i högsta hugg med flugsmällaren om det kom nåt äckligt flygande mot oss!
:)
jag fick en ny idol! Den här mannen, herregud vad han glänser i mina öron! Med den här mannen fick jag också minnen som speglas när jag hör vissa av hans låtar.
Och så har jag sett han 2 gånger, jooooooy to the people!
Något jag precis kom att tänka på är hur mycket jag har fått skratta det här året, har fått nya vänner och bekanta jag inte kunde tänka mig existera i mitt liv för 5 år sen, men sån tur att jag inte är lika trångsynt längre ;) Det mest minnesvärda under hela 2011 var ändå min vår/sommar, jag lärde känna Josefine och till en början kunde vi bara hänga om det var sol ute, det skulle bli alltför awkward om vi var tvungen att sitta inne i soffan och inte ha nåt ute att prata om eller fästa blicken på, men det där gick över ganska fort och vips kände vi varann utan och innan!
Men det här blogginlägget skulle igentligen inte ens handla om "mitt 2011", jag tycker det är ganska tacky eftersom aaaaaalla skriver om det. Så därför lämnar vi det ;)
Huvudsakligen skulle det handla bara om ett litet Gott nytt år till alla och så tänkte jag berätta att jag har ungefär en vecka kvar av min penicillinkur, sen är jag frisken! ;) Då börjar jag träna igen, allt jag byggde upp är mjukt nu, är riktigt ledsen över det! Får kämpa ordentligt nu! Har dessutom läst på lite om min sjukdom jag hade också och fått fram att den infektionen jag hade i halsen som är typiskt för Lemierres syndrom är att bakterier från den infektionen går ut till venerna i halsen och orsakar på det sättet blodproppar där. De blodpropparna delade på sig och åkte ner till mina lungor och det blev som små proppar i lungorna som gjorde det svårt för syret att komma fram, därav andingssvårigheterna. Måste säga att jag verkligen saknar syrgas, ja, det gör jag! Fan det bästa jag känt på! ;)
Kom närmare min familj det här året också, och det är ju inte tacky nånstans, tvärtom. Det är verkligen sant det där uttrycket; "Familjen finns alltid där", för det fick jag lära mig i år.
Lemierres syndrom
Ja, det är namnet på vad jag har/haft för sjukdom. Jag fick reda på det igår då läkaren kom in till mig med de sista papprena jag behövde för min hemresa.
Ja vad mer kan jag säga... :) Är nu sjukskriven hela december i alla fall men känner att jag kan komma tillbaka till skolan men jag vet inte när än.
Han frågade mig; Ja du har väl fått klarhet i vad detta har handlat om?
Nej, det har jag ju inte, frågar någon vad det är kan jag inte ge ett svar.
Då fick jag ett papper där det ganska okej beskrivet stod vad jag haft för slags bakterie.
Lemierres syndrom:
Alla bär på denna bakterie som jag förstod det, vissa har tur och aldrig drabbas medan vissa har lite otur. Det är en väldigt ovanlig "sjukdom", så därför var det väl inte det första läkarna tänkte på när jag kom in.
Jag hade ju precis kriterier för att passa in för cancersorten Lymfom och skickades därför till Linköping men eftersom det inte visade sig att jag led av en blodsjukdom så fick jag annat antibiotika och slapp operera bort den svullna körteln i halsen.
Vad svårt det är att på ett bra och enkelt sätt förklara...!
Men i alla fall. Jag skrev ju om att jag har/hade en blodpropp i halsen, eller hur? Det är i alla fall den som orsakat hela kalaset. Typiskt för denna sjukdom börjar en blodpropp bildas i halsen och på så sätt (fattar jag det som) så har halsen svullnat och bakterien har spridit sig i blodet vilket medfört att lymfkörtlar i hela kroppen har svullnat.
Den här blodproppen i halsen, har successivt delat på sig och avsöndrat små delar som åkt vidare genom blodet ner till mina lungor. I Västervik berättade de efter att ha sett röntgenbilder på mina lungor att jag hade svullna körtlar mellan lungorna och i lungorna, och att jag även hade mörka områden På lungorna som de inte kunde svara på vad det var (samma dag jag åkte till Linköping berättade de detta), och nu i efterhand har jag fått förklarat för mig att dessa mörka områden, har varit döda områden på mina lungor.
Detta innebär att delarna från blodproppen/arna har åkt ner till mina kärl i lungorna och helt enkelt proppat igen vissa områden i mina lungor som inte fått något syre och som de flesta vet så dör det området då.
Därför hade jag väldigt svårt att andas den natten jag åkte in till akuten i Västervik med pappa, jag kunde helt enkelt inte ta lugna djupa andetag för det fanns ingenstans för syret att tas upp i lungorna.
Syrgas har varit in bästa vän under mina sjukhusdagar kan jag lova ;)
Både i Västervik och i Linköping kollade de många gånger per dag och natt min syresättning i kroppen, och en gång på dagen tänkte jag att, fan, jag borde väl ändå klara mig utan syrgas?! Så jag tog bort den ungefär 5 minuter innan de kom in för att mäta syresättningen, och då låg den på 87... Kände mig som en 85årig kol-patient haha och satte på mig syrgasen igen. Ju mer antibiotikan har bitit och ju mer infektionen har lagt sig så har jag kunnat andas bättre och de 2 sista dagarna på sjukhuset behövde jag ingen syrgas :) Fick även hjälp av sjukgymnasten, och denna lilla undersak jag fick hjälpte mig verkligen. Ett litet plaströr som jag skulle andas ut genom för att träna lungorna och på så sätt fick jag ta i lite när jag blåste ut vilket "blåste" upp mina lungblåsor igen.
Ja vad mer kan jag säga... :) Är nu sjukskriven hela december i alla fall men känner att jag kan komma tillbaka till skolan men jag vet inte när än.
Nu mår jag i alla fall helt okej och är hemma igen, skööööönt!
Update.
Tänkte skriva en liten uppdatering om hur jag mår nu.
Mornarna är värst, då har jag oftast hög feber, hostar och har värk i halsen/käken. Inte nog med att min körtel är svullen har jag även fått någon slags infektion på käken och det är ingen som vet vad det är än. När den började synas i Västervik trodde jag att det var en finne men den bara växte och växte och nu är det ett stort rött, hårt utslag. Vi väntar och ser om penicillinet förminskar det.
Jag har för mig att jag skrev att jag fick blodförtunnande i mitt förra inlägg men då förstod jag inte riktigt varför så jag fick prata med en läkare igår och fick mer klarhet i varför jag har det. Precis som jag skrev är det trångt på den svullna sidan av halsen och venerna kläms, därför har där uppstått trombos där (blodpropp). och för att den/de inte ska fortsätta växa eller vandra vidare till hjärta och lungor får jag blodförtunnande som gör att propparna stannar där de är och tillslut kommer de lösas upp. Det jobbigaste med blodförtunnande är nog att jag får näsblod lättare än förut, får jag det nu så rinner det i flera minuter och nästan omöjligt att få stopp på.
Jag vet inte hur länge jag kommer stanna i Linköping innan jag får åka till Västervik igen, jag frågade precis min sköterska om jag får åka dit imorgon (måndag), men hon sa att jag kommer nog få stanna kvar här ett tag till..!
De vill utreda riktigt ordentligt så de kan få reda på vad det är för bakterie innan.
Imorgon ska jag troligen sätta in en CVK (central venkateter) i halsen eller vid nyckelbenet så att sjuksköterskorna slipper sticka sönder mina armar som nu har ett 30 tal hål utspridda eftersom jag är så svårstucken. Eftersom jag blir lite nervös och orolig när jag vet att de ska ta blodprover på mig varje morgon så har kärlen lätt för sig att dra ihop sig och nästan försvinna och inte vill ge sköterska något blod...
så genom att få ditsatt en CVK kommer de inte behöva sticka mig mer :D Då kan de ta blod från den varje morgon och även när de annars behöver blod!
Imorse var jag extra svårstucken så det slutade med att jag har dropp i vänster fot nu haha, fett ont gjorde det att få in en nål där!
Längtar något otroligt efter alla vänner där hemma!!!
min lilla historia.
Här kommer en förklaring på allt jag vet hittills om min "sjukdom", mycket förvirringar och många frågor som ställts så här kommer heeela historien :
Förra onsdagen började jag känna att jag fick väldigt ont i halsen, när jag vaknade på torsdagen var min hals väldigt öm och jag kollade i spegeln om jag kunde se något ner i den, det var alldeles vitprickigt på mina körtlar i halsen så jag misstänkte direkt halsfluss och ringde till Vimmerby vårdcentral. jag kom dit och de gjorde både blodprov och halsflusstest vilket var negativt och man misstänkte då Körtelfeber men för att säkerställa det måste man vara sjuk ett antal dagar så jag kom på återbesök på måndagen. Med feber och ännu mer ont i halsen gjorde vi ytterligare blodprov, körtelfeber kunde fortfarande inte konstateras men att jag hade en infektion var säkert så jag fick penicillin. blodprovet visade att mina levervärden var förhöjda.
Här kommer en förklaring på allt jag vet hittills om min "sjukdom", mycket förvirringar och många frågor som ställts så här kommer heeela historien :
Förra onsdagen började jag känna att jag fick väldigt ont i halsen, när jag vaknade på torsdagen var min hals väldigt öm och jag kollade i spegeln om jag kunde se något ner i den, det var alldeles vitprickigt på mina körtlar i halsen så jag misstänkte direkt halsfluss och ringde till Vimmerby vårdcentral. jag kom dit och de gjorde både blodprov och halsflusstest vilket var negativt och man misstänkte då Körtelfeber men för att säkerställa det måste man vara sjuk ett antal dagar så jag kom på återbesök på måndagen. Med feber och ännu mer ont i halsen gjorde vi ytterligare blodprov, körtelfeber kunde fortfarande inte konstateras men att jag hade en infektion var säkert så jag fick penicillin. Blodprovet visade att mina levervärden var förhöjda. Jag åt min penicillin samtidigt som jag spydde varje 3 nätter i rad, kände även att jag började få svårt att andas en natt när jag låg och sov i pappas soffa.
Jag tänkte att det blir säkert bättre imorgon natt även att ena sidan av halsen var så uppsvullen att ansiktet såg fyrkantigt ut.
När den natten kom somnade jag ganska tidigt och som vanligt vaknade jag hela tiden som jag gjort alla tidigare nätter sedan jag blivit sjuk. Nu hade jag riktigt svårt att andas och den svåra andningen (som jag fortfarande har) kan förklaras som en andfåddhet eller hyperventilation och hur mycket jag än försökte kunde jag inte ta djupa andetag, det kändes som att jag inte fick tillräckligt med syre vare sig jag stod i ytterdörren för frisk luft, satt eller stod upp. Jag blev rädd och ringde 112 i brist om att jag inte visste vart jag skulle ringa. De sa att det inte var något ambulansuppdrag vilket jag absolut kunde förstå så jag väckte pappa ungefär 23.30 denna tisdagnatt, nästan en vecka efter att jag insjuknat. Vi åkte till akuten i Västervik, tog bland annat EKG och en nedrans massa blodprover. Klockan 04.00 blev jag inlagd på Västerviks sjukhus eftersom jag hade ökad hjärtrytm, andningssvårigheter osv.
Samma dag genomgick jag flera blodprover, röntgen och andra tester. På natten fick de koppla in syrgas. Denna kväll fick jag även börja ta blodförtunnande på spruta eftersom några av mina viktiga syrekärl som sitter på den sidan den svullna körteln sitter på blir klämda av svullanden vilket gör att blodplättarna inte kommer fram som de ska och detta kunde medföra syrebrist om man inte insatt blodförtunnande.
Nästa dag var det värsta jag varit med om! Nu skulle jag på morgonen utföra ett benmärgsprov, och ja, det gör faktiskt ondare än vad det låter! Man suger ut benmärgsvätska från nedre delen av ryggen vilket innebär att läkaren måste skruva sig ner genom ett ben som sitter i ryggen och därefter suga ut vätska. Den här vätskan visar väldigt mycket om hur kroppen mår, provsvaren på detta får jag i mitten av kommande vecka.
Senare samma dag, runt klockan 15.00, satt jag i min säng och tog det lugnt, då kom min läkare och vi gick ut för att prata lite. Han sa att jag bums skulle åka upp till Linköping för experthjälp eftersom de inte kunde säga vad det är jag har. Självklart blev jag livrädd och ännu värre var det att jag var ensam där, varken mamma eller pappa som stöd och svårt att få in all information läkaren sa. Han sa att jag skulle till Hermatolog-avdelningen, vad är det då? Jo, blodsjukdomar och cancer-avdelningen.
En av många cancrar är Lymfom, det är en cancer som sätter sig i kroppens körtlar och börjar oftast i halsen. Jag instämde på alla symtom cancern har, bland annat feber, aptitlöshet och trötthet. Detta var den cancern läkarna anade att jag kan ha. Pappa åkte direkt till mig i Västervik och vi åkte tillsammans upp till Linköpings Universitetssjukhus. Väl här började de direkt med en massa blodprover. Idag (fredag), har jag även genomgått ett ultraljud på halsen. En operation på min hals var även planerad, för att ta bort den svullna körteln i halsen och undersöka den, detta hade medfört att de går in till körteln genom utsidan på halsen och skär sedan bort körteln och syr igen.
Lyckligtvis kom en läkare in till mitt rum idag där jag, mamma och hennes sambo befann oss. Han sa att alla läkare hade tittat på röntgenbilderna och ultraljudet och allt vad det nu var och sa att körteln i min hals inte har några tecken på att kunna vara någon sorts cancer! WIHO! Istället sa han att vi för tillfället utesluter det och att det jag drabbats av är en mycket allvarlig infektion och att jag kommer få stanna kvar i Linköping åtmintonde fram till söndag för observation, pencillinbehandling och mer provtagning.
En annan sak om infektionsvärdet jag har i kroppen kan jag ta upp: Normalt sätt ska man ha under 10 i infektionsvärde i kroppen för att anses vara frisk. När jag kom till Västervik låg mitt infektionsvärde på 400.
2 dagar senare efter mediciner låg värdet på 160 och idag ligger det på 95. Så penicillinet har hjälpt!
Vi får se hur fortsättningen blir och hur länge jag får stanna här uppe, annars kommer jag troligen tillbaka till Västervik nästa vecka. Om jag fortfarande har svullnade körtlar i kroppen (har det även mellan lungorna, i lungorna och något på lungorna) så får de undersöka vidare vad det kan vara jag har. Så just nu finns det inget namn eller en specifik behandling på min sjuka utan vi kör på penicillin och hoppas på att det inte utvecklas till nåt obehagligt.
Jag mår helt okej just nu, har mycket feber emellanåt men får panodil mot det, ska även ha syrgas hela denna natt för att slippa andingsbesvär och några hjälppiller för att få sova till skilnnad mot alla andra nätter.
Hoppas ni förstår nu och att ni som hade frågetecken har fått svar på det ni ville veta! :)
Vad sker?
vad händer i mitt liv? nyss var det som en öde ö, nu säger det bara BOOM!!
Ska vara sjukt aktsam, men tänk om man struntar i den ena chansen i hopp om en annan? Då kanske man sumpar båda? För jag vill ha det där, hela tiden, inte bara när det passar denne.
Satans jävla skit!
Det är inte värt det Adina!
Bröllop!
Jag vet att det var 100 år sen jag uppdaterade, men har liksom inte haft lust, men nu fick jag lust och hade en väldigt bra anledning! Var nämligen på bröllop i helgen, min syster Malin och hennes pojkvän Martin gifte sig!
Martin är ursprungligen från Hälsingland, och nu bor de båda två i ett nyköpt hus på en liten ort som heter Jättendal, ett par mil från både Hudiksvall och Sundsvall, cirka 65 mil från Vimmeby.
Här kommer lite bilder!
På intåg i kyrkan.
Vigseln färdig, Herr och Fru Honkasalo :)
Kommer ut från kyrkan där det kastades ris på brudparet som enligt källa skänker rikedom och fruktsamhet till det nya hemmet! Så bra att de precis har flyttat till ett hus då! :)
Skär den superfina bröllopstårtan tillsammans! :D
Jag önskar brudparet all lycka i fortsättningen! :)
Hej alla glada ;) just nu sitter jag i pap...
Hej alla glada ;) just nu sitter jag i pappas kungliga bil påväg ner till skåne för att campa lite med ett gäng killar jag började prata med igår..... Skämt och sido! jag åker faktiskt med min pappa, min syster och hennes pojkvän, vi ska ha en liten minisemester :) nu är det bara 7 mil kvar!
Detta ägt en gädda min pappa fångade upp f...
Detta ägt en gädda min pappa fångade upp för ett par dagar sen, men ser ni att den är skadad? Det var nämligen så att pappa kände att det var något på spöt, men inget större motstånd... Efter ett tag kände han att det högg till igen och började veva in. Det som kom upp ur vattnet var det här! Det andra hugget pappa kände var en större gädda som såg denna gädda som mat! Vi kunde bara fantisera om hur stor den andra måste vart! Men stackars fisken, helt trasig :s
Åh, kvällen bilden togs var helt perfekt! ...
Åh, kvällen bilden togs var helt perfekt! Sommarvin porlande i små klunkar ner för halsen, ett väder som tillät oss sitta ute hela kvällen utan att skaka tänder, minns ni hur kallt det var för bara några veckor sen? Senare samma kväll besökte jag och josefine chaplin och där var vädret lika fint, i alla fall vad jag kommer ihåg! ;)
Åh, kvällen bilden togs var helt perfekt! ...
Åh, kvällen bilden togs var helt perfekt! Sommarvin porlande i små klunkar ner för halsen, ett väder som tillät oss sitta ute hela kvällen utan att skaka tänder, minns ni hur kallt det var för bara några veckor sen? Senare samma kväll besökte jag och josefine chaplin och där var vädret lika fint, i alla fall vad jag kommer ihåg! ;)
Om det här blogginlägget fungerar att lägg...
Om det här blogginlägget fungerar att läggas ut så kanske jag bloggar lite oftare, då genom mobilen :)
Öland
Jag, pappa, min bror och hans flickvän besökte Öland för en dag för någon vecka sedan, vi besökte bland annat det så kallade "Alvaret" - Täcker stora delar av Öland och är ett naturreservat, på Alvaret är det väldigt öppet och man kan se väldigt långt ^^ Det växer inte särskillt mycket där, utan mest lite gräs och småväxter på grund av kalken som ligger under.
En del av Alvaret.
Vi besökte även andra ställen, så här kommer ett par bilder från Eketorps borg
Dick testar den gamla riddarutrustningen!
Det sista stället vi besökte var ett gammalt slott som en gång i tiden brunnit och alla flydde. Resterna av slottet är endast fasaden av sten.
Hihi
Har haft världens längsta bloggtorka, så nu tänkte jag lägga upp ett par bilder som någon av er kanske har missat ^^
Cupcakes jag gjorde när vi firade min födelsedag :)
Fick bland annat en underbar plattång!
Snart kommer det upp lite bilder från ett besök på Öland :)
